"Ajaj!"

Moa har alltid haft stor medkänsla för andra människors "ajaj". Om mamma eller pappa har en liten sårskorpa så pekar hon på den och med en väldigt sorgsen min drar hon ihop ögonbrynen och plutar fram ett "ajaj mamma". Och så ska det pussas och blåsas på. Med en extra kram läker det fortare också.
Igår morse fick Moa ett eget "ajaj", hennes första (ja, som hon kunde se)! Hon lekte med pappas skärp på golvet och klämde ett litet finger - ju hårdare hon drog desto mer klämdes det fast. Plåster skulle på, pussas och blåsas, sen var det bra. Tills hon drog av plåstret! Det gnälldes och gnälldes innan nästa plåster kom på - ett hello kitty. Sen vart det bra. Men Moa visar sitt "ajaj" för varenda människa vi träffar, så hon kan få mer pussar och kramar och blås på lilla fingret. Lilla Goding!