18 dagar tidig kom hon ut, den 28e september! 2775g, 47cm lång!Jag hade sammandragningar under söndagen (men det hade jag ju varje dag), så jag tänkte inte mycket mer på det. När vi skulle lägga oss kunde jag inte sova, utan låg vaken och väntade på att förvärkarna skulle ge sig så jag kunde få nån sömn. Sov nog nån halvtimma vid tre. Vid fyra-tiden kom Jocke ut till soffan, där jag stod på knä på golvet och hängde över divanen. Han förstod att det var något på gång, och vi ringde förlossningen strax efter det. Då hade jag fått frossa och värkarna var kraftiga. Barnmorskan ringde tillbaka och sa att de skickat en ambulans. Vi ringde efter morfar och gjorde oss klara att ge oss av. Tur att man packat bb-väskan flera veckor tidigare! Sen kom ambulansen och det bar av. Jocke körde vår bil efter, och de tog hand om mig i ambulansen och gav mig lustgas (underbart!). Jag var lite snål och sen med gasen, så värkarna var nästan olidliga, men jag tog tag i nån stång och andades ut dom. Färden kändes ganska lång till Varberg, men det hade varit ännu värre om jag inte åkt ambulans och varit utan lustgas. Vi mötte upp barnmorska, undersköterska och läkarstuderande på ambulansintaget, och jag rullades upp till förlossningen. Det tog nån minut innan Jocke dök upp. 06.35 skrevs jag in, och 06.45 gick vattnet (jag var alltså öppen fulla 10, no surprise). Efter ca 4 minuter av krystningar kom hon ut, 06.52!! 17 minuter efter vi kommit in på förlossningen. En riktig turbofödsel!
Alldeles ny och kladdig!
På eftermiddagen kom Jocke tillbaka med Moa. Först såg hon mig i sängen, och frågade var bäbisen var. Hon var så lycklig och frågade snällt om hon fick klappa och pussa bäbisen nu. Se så stolt storasyster! "Jag tyckel om bäbisen så mycket mamma!"
Små små fingrar!
Hon har mycket hår, mörkare än Moas, men samma stora djupblå ögon som pappa och storasyster.
Moa vill hålla och krama hela tiden! (om ni undrar varför vi envisas att ha mössa på det håriga huvudet, så är det för att hon hade så låg tempratur att jag blev tillsagd att ha dubbla täcken åså på, tills tempen gick upp...)
Hela familjen Nilsson!
Småkusiner, en ute, en inne. De längtar nog efter varandra!! (snaart är det din tur "Agnes"!)
Myspys med mamma.
I bb-baljan.
Efter 48 timmar gick vi på läkarkollen, och eftersom allt var bra så kunde vi åka hem runt två. Se så stor Moa är och såå liten Tuva är! ( vi provar på namnet..)
En liten Tuva-Luva i sin säng
Myspys men mamma sent på kvällen. Natten har varit lång, hon äter inte ofta och det är kämpigt nu när mjölken börjar rinna till ordentligt. Vi fick byta 3 bajsblöjor under natten. Men Moa vaknade iaf inte nån gång, så lite sömn fick vi allt. Idag ska vi bara mysa och kanske ta en promenad. Nu när jag kan röra mig bättre (har fortfarande foglossning, men inte lika illa eftersom jag inte är så tung) längtar jag efter en promenad med nya vagnen och nya tösen!Det är härligt att vara tvåbarns-föräldrar!
